Om Springliden

Springliden ligger 18 km norr om Malå i Västerbottens inland:

Se detaljerad karta >

I Springliden med angränsande gårdar finns det 19 hushåll och vid den senaste räkningen 39 personer.

Ingen stor by alltså men aktiv! Ett stort företag (Bennys Gräv)  med mer än 100 anställda har gjort att vi har ett "anställningsöverskott" i Springliden.  Där kommer Gnosjö och New York i underläge!

Alla hus är bredbandsanslutna med fiberkabel, alltså mycket bättre dataförbindelser än i centrala Stockholm.

Den gamla skolan har byggts ut och renoverats och är nu byastuga. Den har plats för 50 gäster och hyrs ut till fester och sammankomster. Bagarstugan ligger i anslutning till byastugan. Läs mer om det under byaföreningen

I Springliden finns ett 1,5 km elljusspår som är i bra skick och som under 2013 fick en anslutning ner till byastugan.

Vid Lainejaurs norra strand har byn byggt vindskydd med eldstad och det är ett populärt mål för helgutflykter med snöskoter eller med skidor.

Företag i Springliden:

Bennys Gräv, Springlidens Såg & Hyvleri, Bruno Lundqvist åkeri, Kvarnhultarn och nu senast MaxR Consult.

Springlidens historia

Springliden är en relativt ung by.

1869 kom den första nybyggaren, Nils-Olof Persson, till den södra delen av Springliden. Han kom från Forsvall inom Lycksele och tog sig namnet Lundqvist.

En förklaring till namnet Springliden har påståtts vara att han sa att han skulle "Sprint opp i lia" och timra några varv på huset.

Nu har det visat sig att det finns en annan förklaring som nog känns mer trolig.

På Häradsekonomiska kartan från 1859-1878 finns namnet Viäkelesåive (Sprintliden) angivet. (se texten i bildmitt)

Namnet Viäkelesåive är från början umesamiskt och kommer troligtvis av det samiska "viehkat" (springa, gå fort).

I den nordvästra delen av byn hette den förste nybyggaren Zakarias Lidström.

Springliden var ursprungligen en jordbruksby, men har efterhand utvecklats till att bli en företagarby med mer lastbilar och maskiner än hushåll.

I början av 1970-talet avvecklades den sista ladugården och sedan dess var det bara hos Ann-Mari Lundqvist man kunde hitta  någon form av djurhållning (gäss, ankor, höns och sommargrisar) såvida man inte ska räkna in biodling. Vår tyske invånare i Kvarnhult Berndt Klotz arbetar ju professionellt med biodling. http://www.kvarnhult.de.tt/

I Springliden har det under årens lopp funnits en hel del och företagande har det alltid funnits i byn.

- Affär

Från början en Konsumaffär inhyst hos Rudolf och Lisette Lundqvist, men 1943 byggdes ett separat butikshus för Konsumbutiken med en lägenhet i anslutning till butiken.

1967 köpte Sven Larsson den nedlagda konsumbutiken och hans dotter Irene Lundqvist startade en ICA-affär i den gamla Konsumbutikens lokaler. Affären lockade folk från grannbyarna och det var med stor sorg den lades ned 1999.

- Postkontor

En del av lägenheten i affärshuset byggdes sedermera om till postkontor men det är också nedlagt. Nu är det lantbrevbäring som gäller.

- Sågverk

Rudolf Lundqvist och Sixten Norqvist startade verksamheten genom att åka runt i kommunerna Malå och Arvidsjaur med ett mobilt sågverk med råoljemotor och utföra legosågningar åt olika beställare.

1949 byggde Rudolf och Gideon Lundqvist det första såghuset i Springliden och det utvecklades efterhand till en relativt modern anläggning med sågverk med automatisk inmatning av timmer, åkbord, transportband för sågat virke, flistugg samt hyvleri. Gideons roll som delägare övertogs av Hasse Lundqvist

1965 såldes delar av anläggningen till Malå Såg men Rudolf och Hasse återupptog så småningom legosågningen i mindre skala. Numera ägs sågen av Hasses söner Bo och Lars Lundqvist.

- Skola

Skolan i Springliden startade 1938 och lades ned 1965. Huset köptes då av Lisette och Rudolf Lundqvist. 1975 bildades Springlidens Byaförening som hyrde den gamla skolan. Nu har byaföreningen köpt skolan och byggt om och renoverat den till en riktigt mysig och funktionell byalokal.

- Lastbilsåkeri

Startades 1932 av Gideon Lundqvist som då köpte sin första lastbil. 

Med den körde han ved, grus, ja till och med människor. Bilen hade en slags kur på flaket och med den lastbilen ordnade Gideon resor till bl.a. Glommersträsk på hembygdsdagar, badresor osv.

Det har berättats att Malå IF's fotbollslag åkte till Arjeplog på detta sätt, resultatet i matchen är dock okänt.

Gideon hade också en bil för malmtransport mellan nickelgruvan i Lainejaur och Abborrträsk.

Åkeriet har under årens lopp arbetat med vägunderhåll (plogning, sandning, vattning etc), transport av timmer, grus och malm.

Företaget ägs numera av Gideons son Bruno Lundqvist och dennes son Jan-Erik.

- Grävmaskinsföretag

Rudolf Lundqvist startade 1953 tillsammans med Bernt och Alvar Mörtsell grävmaskinsföretaget Lundqvist & Mörtsell.

Första grävmaskinen var en "ABS" som drogs efter en BM 35:a

Företaget utvecklades snabbt till att bli ett av inlandets största grävmaskinsföretag när det gällde att bygga skogsbilvägar. 1965 sålde Rudolf sin andel till Linus Arthursson. Företaget gick så småningom i konkurs. Efter konkursen övertogs företagets verkstadsbyggnad av Benny Larsson. Benny driver numera framgångsrikt företaget Bennys Gräv som har en mycket omfattande verksamhet med ett 100-tal stora entreprenadmaskiner.

- Bageri

På 90-talet skapades företaget Springlidens Bröd av familjerna Ove Nilsson, Roger Nilsson och Dan Nilsson.

Företaget bakade ljusugnsbröd och "klåddor" men företaget upphörde i slutet av 90-talet. Bagarstugan används numera som slöjdlokal.

Numera kan bybor och andra baka i byaföreningens nybyggda bagarstuga.

- Smedja

Under 1930-40 talet fanns det en smedja i byn. Smedjan som ägdes av Algot och Olof Lundqvist nyttjades flitigt. Smedjan revs i samband med att det grävdes för jordvärme och elljuspårets förlängning.

- Övrigt

Den första telefonen drogs in 1929 eller 1930.

Springliden fick elström kl. 11 den 9 augusti 1946 och det förändrade dramatiskt livet i byn.

Gatubelysningen var en byasatsning och byggdes helt ideellt 1961.

1953 såg Springliden ut som en enda jordhög!

Då byggdes byns vatten- och avloppsanläggning. Anläggningen drevs från början av byborna men övertogs så småningom av kommunen som numera svarar för drift och underhåll.

Idag finns det också ett elljusspår på 1,5km. Tidgare fanns även en hockeybana med belysning men den är numera borttagen.

På grund av kriget fanns det under tiden 1940-1945 en nickelgruva i Lainejaur, ca 4 km från Springliden.

Då var det brist på bostäder i området och det bodde folk i alla tänkbara rum och hus.

När flyktingarna från Finland kom vandrande bosatte de sig i Mörttjärn och Lainejaur, eftersom det varken fanns plats i bostadshus eller ladugårdar i Springliden. Där bodde redan gruvarbetarna.

Hos Olof Lundqvist i Springliden byggdes det ändå en finnbastu och dit kom finnarna och bastade.

Ingen i byn hade tidigare hört talas om bastubadande, men intresset väcktes snabbt.